Tal av Marianne Tast under släktmötet 2014

Kära släktingar
Det är en stor glädje för mig att få stå här i Nedervetil kyrka bland idel släktingar.
Temat för mitt tal är kyrkan och innehållet är tudelat. Första delen kommer konkret att handla om denna, Nedervetil kyrka medan andra delen är mera abstrakt om kyrkans betydelse i samhället eller närmare i denna bygd.
Först till Nedervetil kyrka. Då jag förberett mitt tal har mina tankar osökt gått till min far Fredrik Tast som jag som barn många gånger hört presentera kyrkan för besökare.
I talet kommer jag att då och då citera festdikten som Siv Saarukka skrev till Nedervetil kyrkas 250-års jubileum år 2003.
”I tider sen länge förgångna,
en brinnande önskan slog rot
hos folket i bygden vid älven
som brukade fädernas jord:
Ett rum för att fira den gudstjänst
som lovsjöng och prisade Gud,
ett hus byggt för Herrens församling
ett rum för att höra Guds ord.”
Den första kyrkan här i Nedervetil byggdes mellan åren 1751-1754 av ett 20-tal bönder under ledning av Matts Lillhånga. Nedervetil var då en kapellförsamling och som första präst verkade Anders Chydenius, hans porträtt målad av konstnär Fjellström, finns bakom predikstolen därifrån Anders Chydenius predikade i 17 år.
Med tiden blev kyrkan för trång och 1815 utvidgades eller snarare nybyggdes kyrkan enligt ritningar av Jacob Riif, då hade kyrkan 750 sittplatser. Efter flera renoveringar är platsantalet idag 500. År 1894 blev Nedervetil en församling avskild från Gama karleby och fick sin första kyrkoherde år1897 Kanutus Onni Nyström som verkade fram till år 1902.
Predikstolen, i barock stil, som är från den ursprungliga kyrkan är gjord av Johan Backman som var hemma från Bastbacka men studerade konst i Stockholm. Den överstora baldakinen pryds av Backmans skulpturer och målningen i gråa, svarta och vita färgtoner efterliknar elfenben, marmor och ebenholz. Dopfunten är också gjord av Backman och står med åtta lejonfötter på en svarvad skiva. De nästan en meter höga lampetterna i mässing är från 1776.
Johan Backman står även för de flesta konstverken här i kyrkan till höger är nattvarden som han målade år 1741 och den fungerade tidigare som altartavla.
Tavlan Jesus samtalar med den samaritiska kvinnan målade Backman år 1753. Bildtexten lyder: Jesus sade till den samaritiska kvinnan :Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig ; Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom , och han skulle ha gett dig levande vatten, Den som dricker av det här vattnet blir törstig igen.Men den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv. Joh.4 10,13,14. Förärad till Herrens hus. Prydnad av Joh.Backman 1757.
Jesus botar den blinda mannen målade Backman 1760. Den blinda sitter med sin stav på trappan vid foten av en mur. Mitt i bilden ses Jesus i en vit livklädnad med blått tygstycke draperad över axeln. I sällskap med en apostel passerar Jesus tätt förbi den blinda och för sin hand över mannaens ögon. Förärad av Jakob Pelo och hans hustru Brita Matts dotter.
Altartavlan föreställer Kristi uppståndelse och anskaffades 1890 från Göteborg. Konstnären är okänd.
Ovanför dörren i kyrkans norra kors finns medaljporträttet som återger Jacob Riif, efter ett arbetet av Finlands första bildhuggare Nedervetilbon Erik Cainberg.
”Ett kyrkorum format av händer
som hårdnat kring spade och plog,
av trosvissa förfäders vilja
att resa ett tempel på jord.
För nära och kommande släkten
en helgedom mitt i vår bygd
att bruka och varsamt bevara
med vördnad för sanning och dygd.
”Här har våra fäder knäppt händer till bön
och tackat Gud för arbetets lön.
Här har våra mödrar i ödmjukhet gått
och tackat för nåden i stort och i smått.”

Klockstapeln uppfördes mellan åren 1764-1767 och byggdes om år1892. Nytt kors fick den senast 1957. Klockringningen elektrifierades år 1976.
Vilka fantastiska källor till historisk kunskap är inte våra kyrkor!
Så till den andra delen.
Vi kan börja med att ställa oss frågan Vad har kyrkan betytt för denna bygd? Den första prästen Anders Chudenius som var här i 17 år till 1770. hade stor betydelse han införde bl.a. mossodling och grönsaksodling och gjorde det möjligt att vaccinera barn mot smittkoppor , den första frivilliga vaccineringen av allmogebarn i Finland. men även ” som den gode själasörjaren utstrålade hela hans vandel något av kristendomens innersta väsen. Hans tänkesätt och uppförande, både som nitisk och oförtruten lärare, en upplyst kristen och människovän, skall göra hans minne älskat och vördat, så länge gudsfruktan, dygd och rättskaffenhet bland människor bibehåller sitt värde skrev Erik Nygren i Nedervetil hembygdsbok från 1958.
Kyrkan sammanbinder oss med släktled efter slältled. Bygdens människor har samlats här både i glädje och sorg. I glädje har barn döpts här, ungdomar konfirmertats, unga par ingått äktenskap. Man har samlats här söndag efter söndag kommit med sin längtan att få höra Guds ord och att dela gemenskapen med ortsborna.
Men man har även kommit samman här i sorg då någon kär släkting, vän eller bybo har dött för att ta avsked. Man har sökt tröst i sin sorg.
”Vid livsvägens oilka skiften
går stegen till altarets bord.
Från dopet och ända till griften
i kyrkan möts himmel och jord.
När nöden tar rum i vårt sinne
och ångestens oro är stor,
när glädje och frid bor därinne
går vägen till kyrkbänkens ro.
Var kom den ifrån denna längtan så stark
som bjöd folket till gudstjänst på helgad mark
beredda till kamp för att höra Guds ord
i egen kyrka på fädernejord.

Då vi återkommer till Nedervetil efter flera års frånvaro märker vi att allt har förändrats. Gamla hus har rivits, nya ståtliga hus har byggts. De gamla människorna har avlidit och en ny generation bebor bygden. Det kan ge en känsla av främlingsskap. Hör vi mera hemma här? Vi lever i en föränderlig tid.
Men när vi kommer upp på kyrkbacken och in i kyrkan känner vi igen oss. Här har just ingenting förändrats. Den äldre generationens gravar hittar vi på gravgården här utanför. Det ger oss en trygghet i tillvaron att någonting består. Också det budskap om Guds kärlek till oss människor som Anders Chydenius predikade på 1700-talet ljuder ännu här i Nedervetil kyrka då vi släktingar och bygdes människor samlas här.
”I tider förgångna och nära
Välsignelsen varit och är
För tider som kommer, för kära
Ditt hägn åt oss alla beskär.
När klockornas klang kallar samman
till andakt i bön och sång
Välsigna oss alla o Herre
Du bär genom tidernas gång.
Det stiger en lovsång från kyrkan i dag
en ton fylld av glädje och välbehag.
För tider av nåd och välsignelse stor
vi tackar dig Gud som i himlarna bor.

0 Responses to “Tal av Marianne Tast under släktmötet 2014”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s




Släktboken

Ladda ner släktboken i pdf

Släktboken är skyddad med lösenord som alla släktmedlemmar kan få. Mera info på släktbokssidan.

Uppdatera dina uppgifter här.

Fotografier

Biografier

Kontakt


Ordförande: Nina Plogman


Styrelsemedlemmar:

Jessica Lindfelt (webbansvarig)

Siv Saarukka

Sixten Slotte

Jan-Erik Nygren

Mårten Hagström

Lina Siekkinen

Björn Kjerulf


Suppleanter:

Christoffer Slotte

André Forsström

Henrik Wiik


Ansvariga för webbsidan:

Jessica Lindfelt

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 34 andra följare


%d bloggare gillar detta: